För första gången i år tog jag mig ut på ett morgonpass. Jag har väl blivit lite bekväm av mig. Men igår bestämde jag mig att jag måste ut på ett morgonpass idag. När klockan ringde 6.15 var jag nästan pigg. Tog mig ut efter en liten stunds funderande, det var ju trots allt -17 där ute. Bestämde mig för att det finns inga dåliga väder och klädde på mig ordentligt. Ut kom jag mig, men det gick inte så farligt hårt. Men frisk luft i alla fall. Och känslan nu efteråt är oslagbar.
Nu har jag duschat och ska snart slänga i mig en stor frukost. Sen ska jag ut på äventyr med mina syskon. Jag tror att detta blir en bra dag.








NJUT AV VINTERN, DET BORDE INTE VARA HALT NU, ALLTSÅ PERFEKT LÖPVÄDER. SKYDDA NÄSAN, FÖR DEN ÄR VÄLDIGT UTSATT FÖR KÖLD.
Nej, det var ju inte halt. Men jag tänkte bli överkörd! En bilist hade endast skrapat ett litet titthål åt sig, så han såg inte mig. Det är nog höjden på lathet att inte orka skrapa sina bilrutor!
Oj hohho! Ja steg också åpp tidit å sko fa ut på morgonlänk – kolla temperaturen å rös till – klädd av mej å gick å sov tibax
Duktit Anso!
Nåjåå, int hendär e jo se så ofta int
Oftast sover jag no helst på mårnan
Men igår hadd jag inget val